Möten över kulturgränser, utmaningar & möjligheter
FÖRSLAG 1
3 timmar
Modul 1
Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.
Värde- och normkrockar i kulturmötet
Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.
Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.
FÖRSLAG 2
6 timmar
Modul 1
Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden
Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?
Familjen i migration
Momentet fokuserar på familjens omvandling i en migrationssituation och utmaningar som kan dyka upp i mötet med Sverige. Hur förändras könsrollerna inom familjen, med delvis nya roller för män respektive kvinnor? Och hur påverkas relationen mellan barn och föräldrar? Vi diskuterar hur maktbalansen inom familjen kan skifta när man kommer till ett nytt sammanhang och vilka konsekvenser detta kan medföra.
Vi diskuterar även kulturella likheter och skillnader i synen på uppfostran. Hur ser man på barn och unga inom olika kulturer? Och vilken uppgift har familjen? Ämnet berörs utifrån kollektivism/individualism, könsnormer, samt olika familjetyper.
Modul 2
Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.
Värde- och normkrockar i kulturmötet
Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.
Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.
Fördomar och stereotyper i kulturmötet
Vi lyfter den roll som fördomar och stereotyper kan spela i kulturmöten. Skapandet av stereotyper är en viktig del av människans sätt att fungera psykologiskt – vi behöver förenklingar, generaliseringar och kategorier för att hantera och organisera världen. Samtidigt kan stereotyper och fördomar bidra till negativa attityder och kollektivt skuldbeläggande. I arbetet mot fördomar fokuserar vi på självmedvetenhet, komplext tänkande, teorier kring identitet, samt vikten av att föra en kritisk diskussion på ett konstruktivt sätt.
FÖRSLAG 3
9 timmar
Modul 1
Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Migrationens villkor: politiska & sociala förhållanden
Beställare väljer ett av följande fyra länder i fokus: Afghanistan, Syrien, Somalia eller Eritrea. Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden. Varför beslutar sig människor för att lämna landet? Vilka etniska/religiösa grupper dominerar och vilka är i minoritet? Finns det grupper som är utsatta för förföljelse?
Familjen i migration
Momentet fokuserar på familjens omvandling i en migrationssituation och utmaningar som kan dyka upp i mötet med Sverige. Hur förändras könsrollerna inom familjen, med delvis nya roller för män respektive kvinnor? Och hur påverkas relationen mellan barn och föräldrar? Vi diskuterar hur maktbalansen inom familjen kan skifta när man kommer till ett nytt sammanhang och vilka konsekvenser detta kan medföra.
Vi diskuterar även kulturella likheter och skillnader i synen på uppfostran. Hur ser man på barn och unga inom olika kulturer? Och vilken uppgift har familjen? Ämnet berörs utifrån kollektivism/individualism, könsnormer, samt olika familjetyper.
Modul 2
Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.
Värde- och normkrockar i kulturmötet
Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.
Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.
Fördomar och stereotyper i kulturmötet
Vi lyfter den roll som fördomar och stereotyper kan spela i kulturmöten. Skapandet av stereotyper är en viktig del av människans sätt att fungera psykologiskt – vi behöver förenklingar, generaliseringar och kategorier för att hantera och organisera världen. Samtidigt kan stereotyper och fördomar bidra till negativa attityder och kollektivt skuldbeläggande. I arbetet mot fördomar fokuserar vi på självmedvetenhet, komplext tänkande, teorier kring identitet, samt vikten av att föra en kritisk diskussion på ett konstruktivt sätt.
Modul 3
Kultur- och religionsmöten på arbetsplatsen
Hur ska man i sin yrkesroll förhålla sig till de utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell eller mångreligiös miljö? Vad har man som arbetstagare eller arbetsgivare för rättigheter och skyldigheter? Vi ger exempel på situationer där det är viktigt att fatta välgrundade beslut. En grundläggande fråga handlar om i vilken mån det är möjligt att ge utrymme för religiösa eller kulturella praktiker, preferenser och föreställningar på olika platser och inom olika yrkesroller. Hur gör man exempelvis när det gäller ledighet vid religiösa högtider, eller i samband med bön? Hur kan man hantera en förfrågan om speciella arbetskläder? Matpreferenser? Vi belyser ämnet med utgångspunkt i diskrimineringslagen och inspirerar med goda exempel på lyckade arbetssätt.
Svenska arbetsplatser präglas av majoritetskulturen på olika sätt; allt från normer kring ”fikakultur”, till föreställningar om lämpliga arbetskläder, mattraditioner, sätt att hälsa och ”naturliga” ledighetsdagar (lördag och söndag). Hur kan man på en arbetsplats arbeta inkluderande och respektfullt i mötet med personer från andra kulturella och religiösa bakgrunder? Slutligen synliggör vi även kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.
Digitalt eller utbildning på plats?
EGET UPPLÄGG / KOMPONERA SJÄLV
FÖRDJUPNINGSMATERIAL
VIDEOSAMTAL
Demo
om utbildningen
Möten över kulturgränser, utmaningar och möjligheter syftar på våra utbildningar som ger grundläggande perspektiv på kulturella möten.
Utbildningarna tar avstamp i skillnaden mellan klan- och statsamhällen. Många migranter som kommer till Sverige idag har sin bakgrund i en kultur och i ett samhälle där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner? Vi lyfter även familjens omvandling i en migrationssituation, visar hur familjens medlemmar kan reagera olika på kulturbytet, hur föreställningar kring kvinnligt och manligt påverkas, samt vilka roller som barnen kan få i en ny miljö.
När det kommer till kulturella möten i vardagen fokuserar vi på olika kommunikationsformer, verbal- och icke-verbal kommunikation, såväl som muntlig och skriftlig språkkultur. Vi diskuterar också värde- och normkrockar, exempelvis frågan om separata badtider i simhallar på grund av religiösa eller kulturella skäl, eller om en arbetsgivare kan kräva att anställda hälsar genom att ta i hand. Deltagarna får utifrån konkreta övningar stärka sin förmåga att hantera mångkulturella situationer med svåra värdekrockar. Slutligen synliggör vi hur man kan medvetandegöra och minska spelutrymmet för fördomar och stereotyper på arbetsplatsen och inom arbetslaget.
Utbildningarna kräver inga förkunskaper och riktar sig till dig som kommer i kontakt med personer med olika kulturella och religiösa bakgrunder, eller till dig som bara har ett har ett allmänt intresse för integration och kultur. Syftet med utbildningarna är att bidra till förståelse och inlevelse i kulturskillnader, stärka kompetens och medvetenhet, samt ge praktiska verktyg i möten och bemötande. Vi diskuterar olika sätt att skapa förtroende, bygga tillit och etablera bra relationer.