Case: Region Västmanland
Digitalt utbildningsbibliotek - Tillgängligt för hela regionen
CASE: Region västmanland
- Under 2021 anlitade Region Västmanlands hållbarhetsenhet inKultura för en kompetenshöjande satsning riktat till sjukvården i regionen
- Vårdenheter erbjöds en digital halvdagsutbildning med fokus på kulturella möten inom sjukvården
- Eftersom utbildningsinsatsen var väldigt uppskattad valde Region Västmanland att förlänga och utöka satsningen under 2022.
- Regionen har inkluderat utbildningarna på sin egen utbildningsplattform
- Utbildningen finns tillgänglig för alla regionens anställda under ett års tid, eller 500 genomförda utbildningar
- Snabbfakta Region Västmanland: Fyra sjukhus, 30 vårdcentraler, 7075 anställda varav merparten arbetar inom vården
Intervjuer med både personal från regionen och från ett av sjukhusen som tog del avutbildningarna
Regionens Perspektiv
CECILIA BOSTRÖM
Jämställdhetsstrateg
Region Västmanland
Bakgrund till projektet

Kapitel starttid
(0:00) Presentation
(0:29) Projektbeskrivning
Utbildningsinsatsen

Kapitel starttid
(0:00) Utbildningsupplägg
(1:00) Förlängning av utbildningsbibliotek
(2:08) Tillgänglighet för hela Regionen
Resultat och utvärdering

Kapitel starttid
(0:00) Utvärdering av utbildningsinsatsen
(1:14) Om att arbeta med inKultura
Sjukhusets Perspektiv
CATRINE NILSSON
Enhetschef barnmottagning/Dagsjukvård
Västmanlands Sjukhus Västerås
Kulturella utmaningar i regionen

Kapitel starttid
(0:00) Presentation
(0:29) Utmaningar med kommunikation
(1:54) Familjekonstellationer
Utbildningsinsatsen

Kapitel starttid
(0:00) Digitalt genomförande
(2:00) Workshop – genomförd på plats
Lärdomar (axplock)

Kapitel starttid
(0:00) Lärdom: Kommunikation
(1:55) Lärdom: Tolkar/kulturtolkar
Resultat och utvärdering

Kapitel starttid
(0:00) Utvärdering: Digital plattform
(1:03) Rekommenderar till andra sjukhus
(2:11) Fördelar med digitalt utbildnings-bibliotek
De utbildningsmoment som ingick i satsningen
Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse (1 h)
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Interkulturell kommunikation (1 h)
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.
Kulturella möten inom sjukvården (1 h)
En sund vikt i Somalia betraktas som övervikt i Sverige. En man från Afghanistan upplever att den svenska läkaren inte tar hans sjukdomsbeskrivning på allvar. Ett besked om diabetes betraktas i många länder som mycket allvarligt, och ett cancerbesked innebär ofta i praktiken en dödsdom.
Kulturella faktorer spelar stor roll för hur människor upplever, tolkar och förstår sina sjukdomar. Likaså spelar kulturella föreställningar in när det gäller synsätt på olika behandlingar: om en behandling ska sättas in, vad behandlingen ska innehålla, vilken metod som ska användas och hur mycket vila som krävs.
Föreläsningen behandlar kulturella/religiösa föreställningar och beteendemönster med relevans för möten inom sjukvården. Vad kan trosföreställningar om andeväsendet ”djinn” eller ”onda ögat” få för konsekvenser? Vidare lyfter vi exempel på förväntningar i mötet mellan läkare-patient, familjen och anhörigas betydelse, syn på palliativ vård, kropp och hantering av avliden, men även svårare kulturella möten som kan innefatta synen på kvinnligt/manligt, könsstympning, heder och sexualitet.
Vision: Hur kan detta utvecklas?
- Psykisk ohälsa – Utifrån transkulturella perspektiv
- Länderkunskap – Ex. Somalia, Afghanistan, Eritrea och Syrien
- Könsstympning – Hur hänger det ihop med exempelvis heder, religion, och etnicitet?
- Utmaningar med vaccinering, kopplat till migration – Vilka lyckade exempel finns!
- Familjekonstellationer – Missförstånd kopplat till familjestrukturer, exempelvis varför andra personer än de kallade kommer på möten.
Presentation av våra utbildningar till vården
Digitalt eller utbildning på plats?
EGET UPPLÄGG / KOMPONERA SJÄLV
FÖRDJUPNINGSMATERIAL
VIDEOSAMTAL
Demo
om utbildningen
Vi vet att kultur och kulturella föreställningar påverkar hur människor upplever, tolkar och förstår sina sjukdomar. Kultur påverkar också hur man ser på behandling. Det kan handla om behandlingens relevans, dess innehåll, vilka metoder man litar på och hur mycket vila som krävs.
Våra utbildningar om kulturella möten inom sjukvården belyser föreställningar och beteendemönster med relevans för arbetet i vardagen. Vi lyfter bland annat kulturskillnader och förväntningar i relationen mellan läkare och patient, familjen och anhörigas betydelse, synen på palliativ vård, kvinnligt och manligt, men även svårare kulturella möten som kan handla om könsstympning, heder och sexualitet.
Samtidigt lyfter vi också kulturella aspekter i själva kommunikationssituationen, och diskuterar hur man kan förhålla sig till ögonkontakt, beröring, avstånd, med mera. Vi visar också hur man kan medvetandegöra och reflektera kring de känslor som uppstår i det här sammanhanget. Slutligen berör vi några exempel på värde- och normkrockar. Kan man som kvinnlig patient välja bort en manlig läkare? Kan en läkare kräva att patienter hälsar med handskakning? Och hur ska man göra när religiösa eller kulturella önskemål krockar med regler och förordningar på sjukhuset? Vi diskuterar olika förhållningssätt, och väger för- och nackdelar.
Utbildningarna riktar sig till dig som arbetar inom sjukvården och möter människor med olika religiösa eller kulturella bakgrunder. Syftet med utbildningarna är ge stöd, kunskaper och färdigheter i mötet med patienter över kulturgränserna.