Nuvarande Status
Ej Ansluten
Pris
Gratis
Kom igång
Spela videoklipp

Integration och etablering av migrater och nyanlända på arbetsmarknaden

Syftet med utbildningarna om arbetsmarknad och integration är att visa hur man på strategisk- såväl som på operativ nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes– och utrikesfödda. Fokus ligger på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration. Utbildningarna bidrar med kunskap och verktyg för alla som arbetar med integration och arbetsmarknadsetablering och ger exempel på framgångsrika arbetssätt från olika delar i Sverige.
Starta Demo
Nedan återfinns olika utbildningsförslag. Varje modul tar ca. 3 h att genomföra och motsvarar en halvdagsutbildning.

FÖRSLAG 1

3 timmar

Modul 1

Synen på arbete

Erfarenheter av arbete och utbildning skiljer sig mycket bland migranter som kommer till Sverige idag. Vi diskuterar kultur- och religionsmöten i arbetslivet.

Vad uppfattas som arbete, hur ser man på kvalifikationer/kompetenser och vilka förväntningar finns kopplade till kön, ålder och status? Vilka utmaningar uppstår med den svenska arbetsmarknaden och majoritetskulturens normer? Momentet fokuserar på kulturvariationer när det kommer till synen på arbete och försörjning.  

• Synen på arbete

Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda när det handlar om sysselsättningsnivåer i Sverige. Vad beror detta på? Vi diskuterar hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats på relativt kort tid, samt vilka konsekvenser detta har fått för målgruppen utrikesfödda. Avslutningsvis tittar vi på hur man på strategisk nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda – med fokus på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration.

• Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

Utifrån arbetsmarknadens- och välfärdsstatens strukturer synliggör vi formella och informella hinder för utomeuropeiskt födda kvinnors deltagande på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har lägst andel lågkvalificerade yrken i EU. Det medför höga krav på kompetens, kvalifikationer och språkkunskaper. Vi diskuterar hur man i en verksamhet (och i samarbete med andra verksamheter) kan arbeta för att främja nätverk och kontaktytor mellan inrikes- och utrikes födda, för att särskilt vidga nätverken för utomeuropiskt födda kvinnor. Vi lyfter nätverksteorier, med fokus på de svaga bandens betydelse, samt konkreta exempel på hur man kan arbeta med sociala insatser från olika delar i Sverige: kvinnogrupper, temakvällar, språkcaféer, m.m.

• Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

FÖRSLAG 2

6 timmar

Modul 1

Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?

• Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Synen på arbete

Erfarenheter av arbete och utbildning skiljer sig mycket bland migranter som kommer till Sverige idag. Vi diskuterar kultur- och religionsmöten i arbetslivet.

Vad uppfattas som arbete, hur ser man på kvalifikationer/kompetenser och vilka förväntningar finns kopplade till kön, ålder och status? Vilka utmaningar uppstår med den svenska arbetsmarknaden och majoritetskulturens normer? Momentet fokuserar på kulturvariationer när det kommer till synen på arbete och försörjning.  

• Synen på arbete

Interkulturell kommunikation

Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

• Interkulturell kommunikation

Modul 2

Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda när det handlar om sysselsättningsnivåer i Sverige. Vad beror detta på? Vi diskuterar hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats på relativt kort tid, samt vilka konsekvenser detta har fått för målgruppen utrikesfödda. Avslutningsvis tittar vi på hur man på strategisk nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda – med fokus på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration.

• Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

Utifrån arbetsmarknadens- och välfärdsstatens strukturer synliggör vi formella och informella hinder för utomeuropeiskt födda kvinnors deltagande på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har lägst andel lågkvalificerade yrken i EU. Det medför höga krav på kompetens, kvalifikationer och språkkunskaper. Vi diskuterar hur man i en verksamhet (och i samarbete med andra verksamheter) kan arbeta för att främja nätverk och kontaktytor mellan inrikes- och utrikes födda, för att särskilt vidga nätverken för utomeuropiskt födda kvinnor. Vi lyfter nätverksteorier, med fokus på de svaga bandens betydelse, samt konkreta exempel på hur man kan arbeta med sociala insatser från olika delar i Sverige: kvinnogrupper, temakvällar, språkcaféer, m.m.

• Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

Värde- och normkrockar i kulturmötet

Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.
Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

• Värde- och normkrockar i kulturmötet

FÖRSLAG 3

9 timmar

Modul 1

Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?

• Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse

Synen på arbete

Erfarenheter av arbete och utbildning skiljer sig mycket bland migranter som kommer till Sverige idag. Vi diskuterar kultur- och religionsmöten i arbetslivet.

Vad uppfattas som arbete, hur ser man på kvalifikationer/kompetenser och vilka förväntningar finns kopplade till kön, ålder och status? Vilka utmaningar uppstår med den svenska arbetsmarknaden och majoritetskulturens normer? Momentet fokuserar på kulturvariationer när det kommer till synen på arbete och försörjning.  

• Synen på arbete

Interkulturell kommunikation

Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna? Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

• Interkulturell kommunikation

Modul 2

Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda när det handlar om sysselsättningsnivåer i Sverige. Vad beror detta på? Vi diskuterar hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats på relativt kort tid, samt vilka konsekvenser detta har fått för målgruppen utrikesfödda. Avslutningsvis tittar vi på hur man på strategisk nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda – med fokus på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration.

• Arbetsmarknadsintegration grundläggande perspektiv

Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

Utifrån arbetsmarknadens- och välfärdsstatens strukturer synliggör vi formella och informella hinder för utomeuropeiskt födda kvinnors deltagande på den svenska arbetsmarknaden. Sverige har lägst andel lågkvalificerade yrken i EU. Det medför höga krav på kompetens, kvalifikationer och språkkunskaper. Vi diskuterar hur man i en verksamhet (och i samarbete med andra verksamheter) kan arbeta för att främja nätverk och kontaktytor mellan inrikes- och utrikes födda, för att särskilt vidga nätverken för utomeuropiskt födda kvinnor. Vi lyfter nätverksteorier, med fokus på de svaga bandens betydelse, samt konkreta exempel på hur man kan arbeta med sociala insatser från olika delar i Sverige: kvinnogrupper, temakvällar, språkcaféer, m.m.

• Utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden

Värde- och normkrockar i kulturmötet

Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.
Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

• Värde- och normkrockar i kulturmötet

Modul 3

Kultur- och religionsmöten på arbetsplatsen

Hur ska man i sin yrkesroll förhålla sig till de utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell eller mångreligiös miljö? Vad har man som arbetstagare eller arbetsgivare för rättigheter och skyldigheter? Vi ger exempel på situationer där det är viktigt att fatta välgrundade beslut. En grundläggande fråga handlar om i vilken mån det är möjligt att ge utrymme för religiösa eller kulturella praktiker, preferenser och föreställningar på olika platser och inom olika yrkesroller. Hur gör man exempelvis när det gäller ledighet vid religiösa högtider, eller i samband med bön? Hur kan man hantera en förfrågan om speciella arbetskläder? Matpreferenser? Vi belyser ämnet med utgångspunkt i diskrimineringslagen och inspirerar med goda exempel på lyckade arbetssätt.
Svenska arbetsplatser präglas av majoritetskulturen på olika sätt; allt från normer kring ”fikakultur”, till föreställningar om lämpliga arbetskläder, mattraditioner, sätt att hälsa och ”naturliga” ledighetsdagar (lördag och söndag). Hur kan man på en arbetsplats arbeta inkluderande och respektfullt i mötet med personer från andra kulturella och religiösa bakgrunder? Slutligen synliggör vi även kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.

• Kultur- och religionsmöten på arbetsplatsen

Digitalt eller utbildning på plats?

Alla våra utbildningar går att genomföra både digitalt och självklart i fysisk form.

EGET UPPLÄGG / KOMPONERA SJÄLV

Utbildningsuppläggen ovan är förslag på utbildningsmoment och moduler som passar bra ihop. Önskas ett annat upplägg kan vi tillsammans sätta ihop delmoment från olika moduler och skräddarsy en lösning som passar er verksamhet.

FÖRDJUPNINGSMATERIAL

Fördjupningsmaterial från inKultura kan användas som underlag om en beställare eller arrangör själv vill hålla i ett fördjupningsmoment, eller ett uppföljningstillfälle som knyter an till den ursprungliga utbildningen. Fördjupningsmaterial kan beställas som komplement till en eller flera utbildningar.

VIDEOSAMTAL

Digitala interaktiva möten med utbildare från inKultura kan beställas som tillval till en eller flera utbildningar. Det är exempelvis möjligt att genomföra workshops, frågestunder, diskussionsövningar, eller annan typ av interaktiv fördjupning inom något område som berörts av utbildningarna.

Demo

I demon är det möjligt att se en del av utbildningen i den digitala plattformen.
Starta Demo

om utbildningen

Oavsett varifrån människor kommer och oavsett vilka erfarenheter, identiteter och tillhörigheter de bär med sig, är det viktigt att deras resurser och kompetens tas tillvara i Sverige. Många som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige saknar de formella yrkeskrav som krävs för ett arbete som motsvarar deras kompetens. Andra besitter kompetenser som är svåra att matcha mot den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen syftar till att bidra med kunskap och verktyg för alla som arbetar med integration och arbetsmarknadsetablering.

Syftet med utbildningarna är att visa hur man på strategisk nivå kan arbeta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes– och utrikesfödda. Med fokus på humankapitalets relevans samt dess effekt på integration. Vi lyfter exempel på framgångsrika arbetssätt från olika kommuner i Sverige. Utbildningarna visar även på kulturella skillnader i synen på arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Hur ser man på kvalifikationer/kompetenser i olika kulturer och vilka förväntningar finns kopplade till kön, ålder och status?

En annan viktig aspekt handlar om att tydliggöra arbetsmarknadens behov idag och i framtiden. Vilka branscher behöver anställa, och vilka konsekvenser får det för nyanländas etablering? Slutligen återfinns i utbildningarna även ett specifikt fokus på utmaningar för utomeuropeiskt födda kvinnor. Exempel på utmaningar kan vara kulturella normer kopplade till kön och arbete, samt fysisk och psykisk ohälsa. Vi visar olika sätt att arbeta för att möta dessa utmaningar.

Tillbaka

Utbildning Innehåll

Synen på arbete
Arbetsmarknadsintegration
Sammanfattning och referenslista
Scroll to Top