Hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld)
FÖRSLAG 1
3 timmar
Modul 1
Bakgrund: hederskulturella normer och värderingar i klansamhället
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Grupphedern är den kulturella grund som klansamhället vilar på. Vi granskar närmare vad heder kan innebära i relation till begreppet skam, samt belyser vilka roller män och kvinnor förväntas spela för att upprätthålla familjen och släktens heder. Vi ger också exempel på hur lag och ordning upprätthålls i hederskulturer genom hänvisning till sedvanerättens principer.
Lagar, rättigheter och organisationer
Vi ger exempel på svenska lagar som är viktiga att känna till när man arbetar mot hedersförtryck. Ämnet placeras i ett rättighetsperspektiv utifrån människorättsdeklarationer, samt barnkonventionen. Vi lyfter också några exempel på olika typer av aktörer som arbetar med hedersproblematik i Sverige idag. Utifrån vilka utgångspunkter arbetar de?
Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck
Vi berör olika sätt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Vi presenterar och diskuterar metoder, verktyg och förhållningssätt. Exempelvis diskuterar vi hur man möter människor som lever under hot och kontroll. Hur fungerar bestraffningar, och vilka typer finns det? Vad är viktigt att tänka på, och vilka fallgropar bör man undvika?
Syftet med föreläsningen är att stärka kompetens i mötet med människor med bakgrund i hederskulturella sammanhang.
FÖRSLAG 2
6 timmar
Modul 1
Bakgrund: hederskulturella normer och värderingar i klansamhället
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Grupphedern är den kulturella grund som klansamhället vilar på. Vi granskar närmare vad heder kan innebära i relation till begreppet skam, samt belyser vilka roller män och kvinnor förväntas spela för att upprätthålla familjen och släktens heder. Vi ger också exempel på hur lag och ordning upprätthålls i hederskulturer genom hänvisning till sedvanerättens principer.
Heder i Sverige – från Fadime till idag
Mordet på Fadime Sahindal 2002 satte igång en större debatt om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige – en debatt som snart blev väldigt infekterad. Bör fenomen som hedersmord och kvinnlig könsstympning förstås mot bakgrund av en specifik kultur, eller bör de snarare uppfattas som uttryck för en mer generell global patriarkal maktordning? Och vad innebär egentligen begreppet kulturrelativism?
Lagar, rättigheter och organisationer
Vi ger exempel på svenska lagar som är viktiga att känna till när man arbetar mot hedersförtryck. Ämnet placeras i ett rättighetsperspektiv utifrån människorättsdeklarationer, samt barnkonventionen. Vi lyfter också några exempel på olika typer av aktörer som arbetar med hedersproblematik i Sverige idag. Utifrån vilka utgångspunkter arbetar de?
Modul 2
Afghanistan, Syrien och Somalia – politiska & sociala förhållanden utifrån ett HBTQ-perspektiv
Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden i Afghanistan, Syrien och Somalia. Hur ser situationen ut för människor med sexuella identiteter som bryter mot heteronormativa ideal? Finns det grupper som är särskilt utsatta för förföljelse?
HBTQ i det mångkulturella Sverige
Många nyanlända HBTQ-personer upplever att de varken får stöd eller information om sina rättigheter vid ankomsten till Sverige. Hur kan vi arbeta för att bli bättre i mötet? Vi belyser hur Sverige på relativt kort tid har gått från exkludering och förföljelse till ökad acceptans när det gäller synen på alternativa sexuella orienteringar. Vi diskuterar ämnet även i relation till Sveriges omvandling från kulturell enhet till ett mångkulturellt och mångreligiöst landskap. Vad innebär det att tillhöra en religiös eller kulturell minoritetsgrupp i Sverige idag och samtidigt ha en sexuell orientering som strider mot majoritetsnormen i den egna gruppen såväl som i det svenska samhället?
Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck
Vi berör olika sätt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Vi presenterar och diskuterar metoder, verktyg och förhållningssätt. Exempelvis diskuterar vi hur man möter människor som lever under hot och kontroll. Hur fungerar bestraffningar, och vilka typer finns det? Vad är viktigt att tänka på, och vilka fallgropar bör man undvika?
Syftet med föreläsningen är att stärka kompetens i mötet med människor med bakgrund i hederskulturella sammanhang.
FÖRSLAG 3
9 timmar
Modul 1
Bakgrund: hederskulturella normer och värderingar i klansamhället
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?
Grupphedern är den kulturella grund som klansamhället vilar på. Vi granskar närmare vad heder kan innebära i relation till begreppet skam, samt belyser vilka roller män och kvinnor förväntas spela för att upprätthålla familjen och släktens heder. Vi ger också exempel på hur lag och ordning upprätthålls i hederskulturer genom hänvisning till sedvanerättens principer.
Heder i Sverige – från Fadime till idag
Mordet på Fadime Sahindal 2002 satte igång en större debatt om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige – en debatt som snart blev väldigt infekterad. Bör fenomen som hedersmord och kvinnlig könsstympning förstås mot bakgrund av en specifik kultur, eller bör de snarare uppfattas som uttryck för en mer generell global patriarkal maktordning? Och vad innebär egentligen begreppet kulturrelativism?
Lagar, rättigheter och organisationer
Vi ger exempel på svenska lagar som är viktiga att känna till när man arbetar mot hedersförtryck. Ämnet placeras i ett rättighetsperspektiv utifrån människorättsdeklarationer, samt barnkonventionen. Vi lyfter också några exempel på olika typer av aktörer som arbetar med hedersproblematik i Sverige idag. Utifrån vilka utgångspunkter arbetar de?
Modul 2
Introduktion till religion och sexualitet
Religioner och deras meningssystem har historiskt sett haft stort inflytande på människors sexualitet. Normen inom de abrahamitiska religionerna är att sexualiteten är förbehållen äktenskapet; andra sexuella relationer har traditionellt uppfattats som problematiska. Det finns också regler kring hur man har sex, vilket har medfört att oral-, anal- och homosex anses vara abnormiteter. Föreläsningen fokuserar och problematiserar utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv förhållandet mellan religion och sex, och framförallt vilken roll religiösa idéer kan ha på människors sexualitet och hur dessa idéer påverkar människor i det dagliga livet.
Afghanistan, Syrien och Somalia – politiska & sociala förhållanden utifrån ett HBTQ-perspektiv
Vi ger en kort övergripande bild av aktuella politiska och sociala förhållanden i Afghanistan, Syrien och Somalia. Hur ser situationen ut för människor med sexuella identiteter som bryter mot heteronormativa ideal? Finns det grupper som är särskilt utsatta för förföljelse?
HBTQ i det mångkulturella Sverige
Många nyanlända HBTQ-personer upplever att de varken får stöd eller information om sina rättigheter vid ankomsten till Sverige. Hur kan vi arbeta för att bli bättre i mötet? Vi belyser hur Sverige på relativt kort tid har gått från exkludering och förföljelse till ökad acceptans när det gäller synen på alternativa sexuella orienteringar. Vi diskuterar ämnet även i relation till Sveriges omvandling från kulturell enhet till ett mångkulturellt och mångreligiöst landskap. Vad innebär det att tillhöra en religiös eller kulturell minoritetsgrupp i Sverige idag och samtidigt ha en sexuell orientering som strider mot majoritetsnormen i den egna gruppen såväl som i det svenska samhället?
Modul 3
Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck
Vi berör olika sätt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Vi presenterar och diskuterar metoder, verktyg och förhållningssätt. Exempelvis diskuterar vi hur man möter människor som lever under hot och kontroll. Hur fungerar bestraffningar, och vilka typer finns det? Vad är viktigt att tänka på, och vilka fallgropar bör man undvika?
Syftet med föreläsningen är att stärka kompetens i mötet med människor med bakgrund i hederskulturella sammanhang.
Digitalt eller utbildning på plats?
EGET UPPLÄGG / KOMPONERA SJÄLV
FÖRDJUPNINGSMATERIAL
VIDEOSAMTAL
Demo
om utbildningen
Hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) handlar i många fall om hot och kontroll som begränsar en persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Enligt en kartläggning gjord av Örebro universitet lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld och mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer.
Våra utbildningar ramar in bakgrunden till heder i ett klanbaserat samhälle. Vi belyser begrepp som gruppkultur, skam, oskuldsnorm, arrangerade äktenskap och sedvanerätt, men givetvis även på vilket sätt hedersnormer kan sättas i spel i en migrationssituation, i Sverige. I den svenska hedersdebatten har en vanlig frågeställning handlat om huruvida fenomen som hedersmord och kvinnlig könsstympning bör förstås mot bakgrund av en specifik kultur, eller om de snarare bör uppfattas som uttryck för en mer generell global patriarkal maktordning? Vi visar i det här sammanhanget hur viktigt det är att synliggöra kulturella och religiösa aspekter av heder utan att kollektivt skuldbelägga minoritetsgrupper.
Utbildningarna fokuserar också på det vardagliga arbetet kring hedersrelaterad utsatthet och hedersvåld. Du kommer att få information om vilka signaler du behöver vara uppmärksam på, hur du kan arbeta förebyggande, samt vilka lagar som ger stöd åt arbetet, exempelvis barnkonventionen, och nyare lagstiftning mot tvångsäktenskap. Vi synliggör också likheter och skillnader i utsatthet för flickor, kvinnor, pojkar, män eller HBTQ-personer.
Utbildningarna kräver inga förkunskaper och riktar sig till alla som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hedersrelaterad utsatthet.