Del 1: Bakgrund till kulturmöten: klanen, släkten och familjens betydelse
Många av de migranter som kommer till Sverige har sin bakgrund i en kultur där klanen, familjen och släkten intar en dominerande roll. Vad händer i mötet med Sverige, ett av världens mest individualiserade länder, där staten antas fylla nästan alla säkerhets- och trygghetsfunktioner?

Del 2: Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. För att motverka att utlandsfödda elever känner sig förbisedda och marginaliserade, är det viktigt att lärare utvecklar sin interkulturella kommunikation. Vi berör olika aspekter av den interkulturella kommunikationen, såsom verbal respektive icke-verbala kommunikationsformer, muntliga och skriftliga språkkulturer, samt så kallade hög- och lågkontextkulturer. Vi diskuterar vanliga kulturkrockar kopplade till avstånd, ögonkontakt, beröring, m.m., och visar på känslornas viktiga roll i kulturmötet.

Del 3: Värde- och normkrockar i kulturmötet
Vad kan en ”svensk” kultur innebära, och vilka utmaningar kan uppstå i mötet med andra kulturer? Vi diskuterar tillsammans med deltagare vad som skulle kunna utgöra exempel på svenska värderingar, samtidigt visar vi på hur man kan problematisera olika föreställningar kring svenskhet.

Är det önskvärt att ha separata tider för kvinnor och män i simhallar med hänvisning till kulturella eller religiösa skäl? Kan en arbetsgivare kräva att anställda hälsar genom att ta i hand? Vi behandlar kulturella möten med underliggande värdekrockar och knepiga gränsdragningsproblem. Hur ska man göra när religionsfriheten krockar med arbetsplatsregler? Eller när tolerans för kulturella uttryck krockar med jämställdhetsnormer? Vi ger exempel på olika förhållningssätt, samt deras för- och nackdelar.