DEMO – Inbördeskriget

Årtionden av civila stridigheter har förstört Somalias ekonomi och infrastruktur. Få länder har i modern tid drabbats av ett sådant sammanbrott som Somalia, och landet upphör under perioder att existera som stat. När diktatorn Mohammed Siyad Barre faller 1991 är inbördeskriget ett faktum. Ett tjugotal olika klanmiliser försöker ta kontroll över så stora områden i Somalia som möjligt.

Här tror jag det är viktigt att stanna upp och bara kort försöka tydliggöra skillnaderna mellan två typer av samhällstillstånd. Vi kan tänka oss att å ena sidan leva i ett land som är toppstyrt, utan politiska fri- och rättigheter, men där det ändå är möjligt att leva ett liv i säkerhet, ibland även med utbildning och yrkeskarriär, så länge man inte stöter sig med makten; och vi kan tänka oss å andra sidan att leva i ett tillstånd av kaos och stridigheter där olika milisgrupper ständigt konkurrerar om makt och inflytande. När det gäller det förstnämnda tillståndet har vi Syrien före kriget som ett exempel. När det gäller det sistnämnda så har vi situationen i framför allt södra och centrala Somalia under 90- och början av 2000-talet, men till viss del även idag. I boken Gå bara, min flykt från Somalia till Sverige beskriver Abdi Elmi sin uppväxt:

”Jag föddes till ett Somalia i inbördeskrig som styrdes av warlords, krigsherrar. Krigsherrarna var som gangsters, de hade vapen, söp och knarkade. De sköt folk som de ville, gjorde sig skyldiga till våldtäkter och misshandel av oskyldiga människor. Kvinnor kunde knappt röra sig ute. Krigsherrarna bestämde över olika områden i staden och det var som att leva i ett brutalt och aldrig vilande gängkrig. En del agerade mest som affärsmän som ville tjäna pengar och andra var ledare för beväpnade milisgrupper, inte sällan var de båda samtidigt.”