Den obligatoriska nationaltjänsten är sedan 1995 aktuell för samtliga medborgare mellan 18-50 år och pågår enligt nationell lagstiftning under 18 månader och består av sex månaders militärtjänst och tolv månaders samhällstjänst. Samhällstjänsten kan vara civil och kan till exempel innebära arbete på bygge eller på ett företag. I praktiken har emellertid nationaltjänsten sedan 2002 utökats för att i princip gälla alla och på obestämd tid.

Systemet med nationaltjänsten är godtyckligt. Man kan bli placerad var som helst under tjänstgöringen. Det finns inget system som följs i praktiken. Det är befälen som bestämmer var en person ska tjänstgöra. Ett exempel på hur nationaltjänsten kan se ut är att man under många år flyttas runt mellan olika tjänster inom ramen för nationaltjänsten. Under vissa perioder utför man militär tjänstgöring eller träning, medan man under andra perioder arbetar inom till exempel jordbruket. Samtidigt handlar Nationaltjänsten också om nationsbyggande, tanken är att alla unga eritreaner ska arbeta med att bygga upp landet, således inte enbart militär. Man anses vara en förrädare om man inte hjälper till med nationsbyggandet och exempelvis i stället lämnar landet.

Militären fungerar som en maskin när det gäller att bestraffa personer som undanhållit sig eller avvikit från nationaltjänsten och straffen är oftast hårda. Det finns ingen standard för vilken typ av bestraffning som utdelas inom militären utan det är de enskilda befälen som bestämmer vilket typ av straff som skall utdelas. Om befälen inte delar ut hårda bestraffningar riskerar de att själva få problem med överordnande. Även den som har en civil tjänst inom ramen för nationaltjänsten riskerar ett hårt straff om han/hon lämnar tjänsten utan tillstånd. Att undanhålla sig från nationaltjänsten ses som en politisk handling av regimen i Eritrea, man anses vara emot regimen, med andra ord uppfattas man som en förrädare och myndigheterna känner sig hotade. Kvinnor kan undantas från nationaltjänsten i synnerhet under den senare delen av graviditeten, men i princip måste alla kvinnor för eller senare genomföra nationaltjänsten. Gifta kvinnor med barn vars make försvunnit kan undantas tjänsteplikten, men kan i vissa fall kallas in ändå – skälet kan vara att det är det enda sättet att straffa mannen som avvikit från nationaltjänsten. Det är vanligt med bestraffning av familjemedlemmar till personer som undanhåller sig eller avviker från nationaltjänsten. Böterna för en familjemedlem som undanhåller sig eller avviker har höjts och uppgår nu till omkring 50 000 Nakfa (27 000 kr). Man riskerar fängelse om man inte betalar. Många kvinnor flyr från landet för att undvika straff för att deras makar försvunnit.