DEMO – Att hantera önskemål utifrån religion eller kultur
Att hantera religiösa eller kulturella önskemål på arbetsplatsen
Värderingar i Sverige
i de allra flesta samhällen i världen är utgångspunkten att kärlek och intimitet i mänskliga relationer handlar om ett ömsesidigt beroende. Människor har förpliktelser mot sina närmaste, och är inordnade i hierarkiska relationer i någon utsträckning och i någon form. Sverige i kontrast, präglas av föreställningen om att den sanna kärleken bygger på autonomi – frivillighet och respekt för självbestämmande – och inte på ömsesidigt beroende.
Vi kan ta ett exempel. I en artikelserie i Dagens Nyheter från 2005 pratade man om avsaknaden av kontaktytor mellan invandrare och svenskar. En person som intervjuades berättade om de sociala nätverkens betydelse i hans ursprungsland. Där hade många egna rörelser och butiker och skulle aldrig överleva utan ett stort kontaktnät. I Sverige däremot gick det att klara sig utan detta. Såhär uttryckte han det: ”Om en svensk vill vara min vän vet jag att han eller hon verkligen tycker om mig. De är inte ute efter att sälja något.”
Låt oss återvända till listan på svenska värderingar. Kanske är det någon som ifrågasätter hur giltig eller legitim denna lista skulle vara för Sverige om man går 50 år tillbaka i tiden. En sådan invändning är naturligtvis rimlig utifrån det faktum att värderingar förändras och att synen på exempelvis fri sexualitet eller på barns rättigheter har genomgått stora förändringar. Så är det givetvis. Men inte desto mindre går det även att spåra grunden till en del av listans värderingar ganska långt tillbaka i historien. Förtroende för myndigheter och stat tar lång tid att bygga upp, individualism i den formen som jag tog upp tidigare har också längre historiska rötter. Likaså kampen för jämställdhet som historiskt kan spåras och kartläggas långt tillbaka utifrån olika typer av reformer.
När det gäller värderingslistan kan man också fråga sig huruvida de värderingar som räknas upp verkligen efterlevs i Sverige, och i vilken utsträckning. Jag tror här att det är rimligt att se värderingarna som ett ideal. Värderingarna uppfattas som önskvärda utifrån människor som tillhör majoritetskulturen, men i vilken utsträckning de efterlevs, eller omsätts i praktiken, är en annan fråga.
Hantera kulturella och religiösa önskemål utifrån ett värderingsperspektiv
Nu går vi vidare från internationella såväl som nationella perspektiv på värderingar till att komma in på hur man kan hantera religiösa eller kulturella önskemål utifrån ett värderingsperspektiv.
När en verksamhet ska hantera religiösa eller kulturella önskemål återkommer några vanliga typiska handlingsåtgärder. En sådan åtgärd är att snabbt tillmötesgå, med hänvisning till att ”det är ju en del av deras kultur”. En annan åtgärd är att snabbt avslå, med hänvisning till att ”Så gör vi inte”, eller ”Så funkar det inte i Sverige”.
Båda åtgärder är problematiska. Att ett önskemål har en kulturell förankring eller en kulturell legitimitet innebär inte i sig att önskemålet är rimligt, önskvärt eller möjligt att realisera i olika sammanhang. Att man gör på ett visst sätt utifrån den svenska majoritetskulturen, innebär inte heller nödvändigtvis att det man gör är något bra eller önskvärt.
För att på ett konstruktivt sätt kunna hantera religiösa eller kulturella önskemål utifrån ett värderingsperspektiv tror vi det är viktigt att (1) ha en bra beskrivning av vad önskemålet eventuellt aktualiserar för typer av kultur- eller värderingskrockar, och (2) göra en bra utvärdering som handlar om hur man väljer att förhålla sig till dessa kultur- eller värderingskrockar.