Förhållningssätt till auktoriteter på arbetsplatsen

Svenska arbetsledare som verkar i länder som Kina och Indien har ibland upplevt problem med att lokalt anställda kräver detaljstyrning. På pappret ser allt bra ut. Utmärkta utbildningar på toppuniversitet, goda vitsord, socialt välfungerande, osv. Men ändå kan det vara svårt att få ut önskad effekt. Liknande utmaningar uppstår idag på svenska arbetsplatser. Varför det? Ofta är det kulturellt betingat och har att göra med olika syn på auktoritet. Eller rättare sagt: värdesättandet av självständig problemlösning kontra disciplin och respekt för auktoriteter.

Sverige karaktäriseras av platta hierarkier i alltifrån familjelivet till arbetslivet. Demokrati och delaktighet ska genomsyra så mycket som möjligt. Parallellt betonar majoritetssamhället självständigt problemlösande. När en arbetsledare förmedlar en arbetsuppgift ska det räcka med grova direktiv. Den anställda förväntas kunna utforma en plan och hantera arbetsuppgiften utifrån eget huvud. Många fostras in i det självständiga tänket tidigt. Man får lära sig att utforma frågeställningar som man själv ska besvara. Osv. Det här främjar god förmåga till självständig problemlösning i yrkeslivet.

Den grova schematiska bilden jag precis målade upp kan kontrasteras med hur det ser ut i andra delar av världen, där auktoritet och lydnad värderas på ett tydligare sätt. I Sverige är exempelvis självständigt tänkande ett ideal som kulturens medlemmar tidigt fostras in, medan man i länder som Afghanistan och Somalia tidigt lär sig att pappa eller farfar är betydande auktoriteter. Samma ideal fortsätter sedan att vara förhärskande genom utbildning och arbetsliv, men i stället för familjens överhuvud finns det lärare och arbetsledare som intar liknande roller.

Det finns förstås lösningar på problem kan uppstå i mötet mellan dem två kulturella perspektiven. Exempelvis kan arbetsledare tänka på att vara mer tydliga. Beskriva uppgiften i två led i stället för ett och ha en något tätare kommunikation med den anställda. Man kan även tänkta på att synliggöra att initiativtagande uppskattas och förklara fördelar med det på er arbetsplats. Tänk på att det inte var längesedan som Sverige karaktäriserades av mer toppstyrda arbetsmiljöer! Exempelvis var det inte så längesedan husaga förbjöds, som tillät husbonden att kroppsbestraffa personer i dennes tjänst. Idag ser det väldigt annorlunda i Sverige både sett till husaga och värdet i initiativtagande. Vilket visar att förändringar kan komma snabbt!

Har ni själva stött på utmaningar kopplat till olika syn på auktoritet? Dela gärna era erfarenheter och kom med tips!