PUBLICERAT AV

© Emmy Jonsson
Jonatan Malm
jonatan@inkultura.se
Följ inlägget på sociala medier

Vad kommer talibanernas maktövertagande innebära för asylsökande afghaner i Sverige?

Utvecklingen i Afghanistan under sensommaren har knappast undgått någon. Trots tjugo års amerikansk militär närvaro, expertis, och åtskilliga miljarder investerade, är talibanerna tillbaka vid makten. För de som har följt utvecklingen kom detta inte som någon chock. Redan 2014 när de internationella styrkorna började lämna Afghanistan blev det tydligt att talibanerna var ett reellt hot. När USA och Storbritannien flög ut tolkar och andra lokalt anlitade afghaner, var det ett indirekt erkännande av det kommande nederlaget. Den afghanska regeringen skulle falla och talibanerna ta över makten.

Många oroar sig över vad talibanernas maktövertagande kommer att innebära för civilbefolkning. Är det samma organisation, samma ideologi, som det var på slutet av 90-talet? Då är risken för omfattande övergrepp överhängande. Flickor som vägras skolgång, dödsstraff för HBTQ-personer, småstölder som straffas med lemlästningar, osv. Talibanerna vill framställa sig som mjukare idag än vad de var på slutet av 90-talet. I viss mån är det PR, eller propaganda om man så vill. De vinner få sympatier varken lokalt eller globalt på att framstå som radikala och omedgörliga. Att talibanerna rent ideologiskt lutar sig mot en radikalt konservativ tolkning av islam finns det inga frågetecken kring. Frågan är hur radikal och hur homogen organisationen är. Samtidigt är det inte orimligt att tänka sig att organisationen har genomgått förändringar. Dessutom förekommer oklarheter kring hur homogen talibanrörelsen är. Att det finns konkurrerande röster är ingen hemlighet. Exempelvis har det i svensk media diskuterats huruvida den jämförelsevis moderata politiska grenen, eller den mer hökaktiga militära grenen, ska dominera den nya staten. Frågan är om fragmenteringen stannar där. Det finns skäl att tro splittringen inom talibanrörelsen är betydligt mer fragmenterad. Att skapa en tydlig centralstyrd hierarki kan visa sig bli svårt. I förlängningen kommer dessvärre ytterligare en dysfunktionell stat bara resultera i ytterligare mänskligt lidande.

Inte nog med att talibanerna kommer att få svårt att etablera en rättssäker stat som lever upp till internationella krav på mänskliga rättigheter, sannolikt kommer inbördeskriget att fortsätta. Nu förefaller oppositionen i Panjshirdalen ha fallit, vilket var ett hårt slag. Samtidigt finns beväpnad opposition kvar i andra delar av landet. Dessutom finn IS i Afghanistan som sannolikt kommer att fortsätta sin väpnade kamp. Utöver det har vi dessutom frågetecknen kring talibanernas sammanhållning. Möjligheter till stridigheter mellan talibanfalanger går inte att utesluta. Hur som helst går landet en osäker framtid till mötes.

Att komma till Sverige som asylsökande afghan är förknippat med stora utmaningar. Att få uppehållstillstånd och etablera är tidskrävande och svårt. Många känner stor oro inför framtiden. Dessutom finns ofta förväntningar på dem från familj och släkt i Afghanistan. Flykten är inte sällan en familjebaserad ekonomisk investering. En investering som syftar på sikt syftar till att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjen. En familjemedlem, vanligen en ung man, skickas till Sverige för att arbeta och tjäna pengar. För att bekosta migrationen tvingas många familjer att skuldsätta sig. Pressen på personen som har skickats till Sverige är alltså stor från början – familjens välmående vilar tungt på migrantens axlar. När realiteten som asylsökande i Sverige uppenbarar sig ökar pressen. En vanlig föreställning är att det är lätt att komma till Sverige och jobba. Tjäna mycket pengar som kan skickas tillbaka. Som migranter ofta blir varse, är det inte så enkelt. För afghaner har det för det första inte varit enkelt att få uppehållstillstånd på senare år. För det andra är det inte bara att skaffa sig ett arbete. Etableringsprocessen kan ta åratal. Samtidigt befinner sig familj i Afghanistan i nöd. Skuldsatt, fattig, och utan insikt i hur realiteten för en afghansk migrant ser ut i Sverige. Pressen ökar ännu mer. Att många asylsökande afghaner utvecklar psykisk ohälsa är inte konstigt.

För afghaner i Sverige innebär talibanernas maktövertagande nya utmaningar och nya svårigheter. Under sommaren satte Migrationsverket tillfälligt stopp för att fatta och verkställa beslut i asylrättsfrågor. För afghaner i långsamma asylprocesser, som redan upplevde att framtiden var höljd i dunkel, stärktes säkert den känslan ytterligare. Men det är på kort sikt, vad det innebär på längre sikt är oklart. Migrationsverket arbetar säkerligen febrilt med att införskaffa underlag att fatta beslut utifrån, men det kommer att ta tid innan någon kan bedöma säkerhetsläget i Afghanistan. Åtminstone med någon sorts säkerhet. En väntan som kommer att vara plågsam för både afghaner och andra i deras omgivningar.

Vi är intresserade av hur du som arbetar med afghaner, eller på annat sätt är intresserade av händelseutvecklingen i Afghanistan, påverkas av allt detta. Möter du afghaner i arbetet eller privat? Vad är deras reaktion på händelseutvecklingen i hemlandet? Vad tror du blir mer långsiktiga konsekvenser av talibanernas maktövertagande?

PUBLICERAT AV

© Emmy Jonsson
Jonatan Malm
jonatan@inkultura.se
Följ inlägget på sociala medier

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top