Relationskultur eller prestationskultur?
Prestationskultur är kännetecknande för många svenska arbetsplatser. Det innebär många saker. En sådan är betydelsen av punktlighet och tid. Prestation bedöms inte bara utifrån kvalitén på arbetet. Nog så viktigt är att arbetet utförs inom utsatta tidsramar och gärna snabbare. Till skillnad från prestationskulturer tenderar relationskulturer att nedprioritera tid och punktlighet till förmån för vårdande av relationer. En fika med en nära släkting kan vara mycket viktigare än att en deadline hålls. Vad kan mötet mellan dessa kulturer få för konsekvenser på svenska arbetsplatser?
Är svenskar tidsfundamentalister? Sverige brukar beskrivas som en prestationskultur, motsatsen till relationskultur, vilket många migranter i Sverige har sin bakgrund i. Vad är skillnaden? Förenklat och hårdraget syftar det till huruvida framgång utgår från dina prestationer eller dina relationer. I praktiken är ingen kultur enbart det ena eller det andra. Tänk prestations- och relationskulturer som ett spektrum. Någonstans mellan de två polerna placerar sig kulturer. Sverige kännetecknas som sagt av prestationskultur. I huvudsak avgör dina egna handlingar och meriter huruvida du är framgångsrik i yrkeslivet. Samtidigt skulle ingen förneka betydelsen av kontaktnät. Utan rätt relationer kan det vara svårt att göra karriär i Sverige. Men i andra länder, som lutar mer åt prestationskultur, kan det vara ännu mycket svårare. I extremfall kan kontaktnät vara det enda som verkligen har betydelse.
En intressant aspekt av prestations- och relationskulturer är hur det påverkar värderandet av tid. Betydelsen av punktlighet i Sverige är svåröverskattad. Inte minst i arbetslivet där den ena arbetsuppgiften ofta är beroende av att den andra är utförd i tid. Löpande bandet i både faktisk och metaforisk bemärkelse. I mångt och mycket gäller samma sak i privatlivet. Sociala tillställningar bokas in i kalendern med klockslag och allt. Även när det gäller nära vänner och familj. Svenskan har t.o.m. begrepp som tidspessimist och tidsoptimist för att beskriva karaktärsdrag kopplade till tid. Man ska komma vid utsatt tidpunkt. Före eller efter riskerar att uppfattas som oartigt. Tid och punktlighet har alltså vävts in i svenska normsystem. Människor värderas utifrån deras förhållningssätt till tid; den punktlige är pålitlig, medan den försenade riskerar att uppfattas som en slarver, etc.
Att värdera tid på sättet ovan är typiskt för en kultur som lutar åt prestation. I relationskulturer, däremot, prioriteras relationer före punktlighet. Möter du en faster på vägen till jobbet, är en pratstund med henne viktigare än att stämpla in i tid på arbetsplatsen. Du behöver prioritera vårdande av relationer. Inte primärt för att relationskulturer är varmare och gemytligare än prestationskulturer, utan för att relationer är sammanvävt med materiellt välmående. Farmor är barnens förskola, farbror nyckeln till nästa befordran, kusinen en tillförlitlig affärspartner, etc. Man brukar säga att tid är pengar, men i relationskulturer är relationer pengar!
Mötet mellan relations och prestationskulturer kan leda till missförstånd. I Sverige kanske det märks allra tydligast i synen på tid. Kulturella skillnader kopplat till tid går förstås att överbrygga, och nyckeln är att förklara. Varför är det ett problem att komma 8:15 när arbetet börjar 8:00? För dig kanske det är uppenbart, men för en annan framstår det som irrelevant. Praktiskt taget samma tid. Förklara konsekvenser av att komma för sent. Dels hur andra på arbetsplatsen blir lidande i utförandet av sina arbetsuppgifter, dels hur upprepade förseningar riskerar att få sociala konsekvenser – att komma för sent kan väcka irritation! De allra flesta vill uppföra sig väl och sköta sina arbetsuppgifter. Hjälp dem genom att förklara hur punktlighet i Sverige kan spela en viktig roll för att lyckas med det.
Har du stött på problem kopplat till tid på er arbetsplats? Hur har ni förhållit er till det? Vad tänker du kring den så kallade svenska ”tidsfundamentalismen”?