Det talade eller skrivna ordet – vad väger tyngst?

Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Hur är det möjligt att förstå varandra över kulturgränserna?

En viktig aspekt när det gäller kultur och kommunikation är där vi kan skilja mellan skriftliga och muntliga språkkulturer. Går det att föreställa sig ett liv utan skriftspråk och bokstäver? Hur skulle samhället se ut om skriftspråket inte fanns?Vilken information skulle man lita på? Det är nog rimligt att tala om en gradskala mellan muntliga och skriftliga språkkulturer.

På en sådan skala hamnar Sverige långt ut i ena kanten i att vara en skriftspråkskultur. Många av de länder varifrån migranter kommer till Sverige idag är däremot mer eller mindre starkt präglade av muntliga språkkulturer, och när det kommer till information och kommunikation är det viktigt att veta vem som är avsändare till olika budskap. Att information förmedlas muntligt, av en särskild person man har förtroende för och litar på är oerhört viktigt.

Om muntliga språkkulturer kännetecknas av förtroende och hierarki så kännetecknas skriftliga språkkulturer av något som kallas för ansiktslös information. I ett fungerande statsamhälle där medborgarna generellt litar på staten har det mindre betydelse vilken person som förmedlar samhällsinformation, så länge personen representerar systemet. Tilliten finns till systemet och personerna är utbytbara. Ansiktslös information är då all den information som förmedlas i samhället utan ansikte, dvs. utan att man personligen känner den eller de som förmedlar informationen. Exempel kan vara brev och blanketter från myndigheter såsom skatteverket eller försäkringskassan. Eller all den skriftliga information och digitala plattformar som förekommer inom vården eller skolan.

Hur man reagerar i mötet med en utpräglad skriftspråkskultur om man kommer från en muntlig språkkultur är naturligtvis svårt att säga generellt. Men det kan ta tid för personer som saknar erfarenhet av en fungerande stat att lita på opersonlig ansiktslös information.

Fundera gärna på hur den verksamhet som ni arbetar inom jobbar med kommunikation och information mot bakgrund av detta. I vilken grad är kommunikationen muntlig eller skriftlig? I vilken grad är den personlig eller opersonlig? Vad kan det få för konsekvenser? Hur kan ni arbeta för att bygga upp tillit till ansiktslös information?