FÖRDOMAR OCH STEREOTYPER​

Går det att leva utan fördomar och stereotyper?
I våra workshops låter vi ibland deltagare para ihop länder med vanliga nationella stereotyper. Tyskar antas höra ihop med strukturella och metodiska arbetssätt, surkål och öl, medan italienare länkas till passion, impulsivitet och konstnärskap. Visar övningen – som en del deltagare tror – att vi alla bär på fördomar? Inte nödvändigtvis. Däremot visar den vilka stereotyper vi är bekanta med.

Stereotyper skapas som en del i en normal, vardaglig psykologisk process med hjälp av kognitiva funktioner som uppmärksamhet, begreppsbildning och minne. Vi börjar kategorisera vår omgivning redan som små barn och det är absolut nödvändigt med stereotyper, generaliseringar och allmänbegrepp för att organisera och strukturera tillvaron i världen. Om världen är för svårtolkad reagerar vi med ångest och oro. Samtidigt blir det problematiskt om vårt bemötande av andra människor har sin grund i stereotyper kring personernas grupptillhörigheter.

Att försöka utrota samtliga stereotyper och fördomar man bär på är ett hopplöst projekt, men det går att bli mer medveten om de fördomar man har, samt reflektera kring hur de påverkar ens agerande och handlande.

Har du erfarenheter av vilken roll fördomar eller stereotyper kan spela? Kanske under en anställningsintervju eller någon annan typ av möte? Skriv gärna i kommentarsfältet.